| |
Övergripande policy för MoodleMoot Scandinavia 2010
Om Moodle
Erbjuda inledande workshops för nybörjare och avancerade
Presentation av Moodle 2.0
Vad är nytt i version 2.0 som kommer
under det första halvåret 2010?
Erbjuda mötesplats för alla typer av intressenter
Mootet riktar sig till alla olika typer intressenter,
utifrån ett helhetsperspektiv. Det kan verka rationellt
t.ex. med en teknikdag och en pedagogikdag men de
kompetensövergripande mötena och den kommunikation
som de kan möjliggöra är värdefulla, för att inte säga
nödvändiga. Vi som arrangerar Mootet kommer inte att
leverera så mycket svar och lösningar utan istället vill
vi formulera så många stimulerande frågor som möjligt.
En del ganska grundläggande sådana faktiskt, som t.ex.:
Vad är e-lärande egentligen?
Vad kan vi göra för att skapa väl fungerande nätverk
till stöd och hjälp för alla som vill utveckla e-lärande?
Tankar tar tid. Bodil Jönsson
Aspekter att beakta på Mootet
Den ständiga diskussionen om utbildningen
Vad är den till för? Vilka är kraven på den och
vilka är behoven den ska tillfredsställa?
Hur fungerar den? Vilket är utfallet?
Hur ser olika omvärldsanalyser ut?
Det finns många intressenter med olika bakgrund,
kompetenser, erfarenheter och roller och därför
många olika perspektiv och infallsvinklar.
Utbildningspolitik?
Man måste förstås också utgå från de förutsättningar
för lärande som politikerna skapar.
Måste man vara litterat?
Eftersom vi lever i en kultur som i så hög grad är
text- och skriftbaserad så förefaller det nödvändigt
att folk kan läsa och skriva på en välutvecklad nivå.
Numera har vi också en kunskapsbaserad digital värld
att förhålla oss till. Rimligen är det alltså viktigt att
vara litterat i det här samhället. Läsforskare (t.ex.
Bo Sundblad) menar att läsfärdighetsträningen måste
sättas in tidigt, annars blir det för mycket att ta igen
senare. Den behöver också pågå under hela livet och
då är vi inne på det som kallas det livslånga, livsvida,
livsdjupa, flexibla lärandet. Att läsa pappersbundna
texter är något annat än att på en dataskärm läsa det
man har googlat fram. Behöver vi bli mer litterata här?
Walter Ong har forskat om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk
http://en.wikipedia.org/wiki/Walter_J._On
Maryanne Wolf har forskat om läsandet i den digitala åldern
http://www.dn.se/kultur-noje/essa/den-sista-lasaren-1.988749
http://www.guardian.co.uk/books/2008/apr/12/featuresreviews.guardianreview21
Vad är e-lärande?
Är e-lärande bättre lärande?
Rapport:Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning
A Meta-Analysis and Review of Online Learning Studies
Kunskapsbyggande läroprocesser
För att hantera data och information (som helst ska processas
till tillämpbar kunskap) behöver man vara ytterligare litterat
i meningen kapabel att lära sig att lära på denna nivå. De här
aspekterna bör Mootet spegla genom att väcka och/eller
återaktualisera dessa frågor i den förhoppningen att det
leder till fortsatt tanke- och utvecklingsarbete hos deltagarna.
En ytterligare grupp som kan spela en potentiell nyckelroll i samman-
hanget informationssökning och lärande är skolbibliotekarierna.
http://kollakallan.skolverket.se/informationssokning/artiklar/skolbiblioteknyckelfaktor/
Data, information, kunskap - vad är skillnaden?
Vad är data? Vad är information? Vad är kunskap?
Vilken är relationen mellan de tre?
Ensam är stark?
Är enpersonsshower det som kan bädda för framgångsrikt e-lärande ?
Traditionellt sett är lärare är ofta ensamvargar som vill ha kontroll
själva. Ska man jobba i grupper om teman och ämnesöverskridande
så kan det vara svårare att komma igång och det är inte alltid lätt att
få alla att engagera sig och ta ansvar. Här finns mönster i vägen för
den som gillar utmaningar  . Behöver vi bli bättre på teamwork?
Kommunikation och samarbete?
Är det möjligt och klokt att åstadkomma kommunikation på alla
nivåer och över alla gränser för olika kompetensområden - med
utgångspunkt från någon slags helhetssyn och med inriktning på
verksamheters mål?
|
Att tillämpa e-lärande och att använda Moodle
Behöver man färdiga tankepaket och slutna modeller i sitt
pedagogiska tänkande? Eller kan det t.ex. vara så att framtiden
till stora delar är öppen, dynamisk och mångfasetterad? Är det
isåfall rimligt att många får möjlighet att söka sina vägar på
många olika sätt? Eller finns det situationer och sammanhang
där man vill ha en striktare styrning och mer detaljerad kontroll
inte minst av kvaliteten på utfallen? Finns det t.ex. en skillnad
mellan gymnasieutbildning och högre utbildning? Har vi också
kulturer där man är ovana vid handlingsutrymme och kanske
inte vill ha, eller är mogna för, så mycket av det?
De förutsättningar Moodle erbjuder
Moodle är ett omfattande och flexibelt verktyg men även
det har en specifik form och utgångspunkten för dess design
är ett specifikt sätt att se på pedagogik och lärande. Med all
respekt så innebär det också begränsningar. Moodle lämpar
sig väl för många ändamål men det kan finnas situationer där
man bör välja ett annat angreppssätt, kanske med hjälp av
olika typer av utvidgningar och kompletterande verktyg.
Kanske s.k. blended learning är den mest effektiva modellen?
Alternativa pedagogiska modeller - Instructional Design
I USA tillämpar man i högre grad än i Europa s.k. Instructional Design,
det finns en märkbar tradition i den riktningen. Om man inte lyckas
med ett social-konstruktivistiskt upplägg enligt Moodle så kan man
lägga en ID-struktur över det hela och t.ex. styra deltagarna att
arbeta socialkonstruktivistiskt på ett konstlat sätt.
IMS Learning Design
Det finns också ett koncept (som man vill göra till en
de facto standard på det här området) som kallas Learning
Design: . Med hjälp av verktyg utvecklade på den grunden
(t.ex. LAMS för vilken det finns en fungerande Moodle-
integration) kan man man t.ex. kombinera en fri och öppen
läroprocess med mer villkorsstyrda aktiviteter. Man använder
sig av sådant tänkande i medicinarutbildningen i Holland.
LD har dock generellt sett haft svårt att lämna det teoretiska
ritbordet och det är många olika viljor inblandade. Konceptet
behöver uppdateras och det behövs enklare och mer välutvecklade
applikationer. LD finns visserligen kvar i olika former i Moodles
Roadmap, men inte som högprioriterat.
Eklektiskt förhållningssätt?
Man kan ha ett eklektiskt förhållningssätt till pedagogik.
Ju större verktygslådan är och ju mer som finns i tanke-
banken, desto bättre möjligheter har man att svara mot
olika behov och att hantera oväntade situationer. Självklart
kan man vara en pedagogisk stjärna i egen rätt men sanno-
likheten är stor att det finns ännu mer klokskap att hitta i
"communities" i och utanför den egna verksamheten. Inom
pedagogiken finns det ju heller knappast några naturlagar
som säger att gör du si eller så så får du alltid det ena eller
andra utfallet.
MoodleMoot Scandinavia 2010
- kontakt med andra - frågor och diskussioner
Snarare än att erbjuda ett Moot som bara presenterar helt
färdiga tankepaket så kanske det finns ett behov av en
variation av interimistiska tankefigurer som kan tjäna
som stimulans för reflektion och kommunikation i relation
till de praktiska erfarenheter av e-lärande/Moodle som folk
har gjort i sina olika sammanhang.
Utvecklingen av webben går vidare
Web 2.0 och 3.0 har öppnat och förändrat förutsättningarna
för lärande. Är t.ex. de pedagogiskt professionella är fullt
ut med på noterna, generellt sett, när det gäller alla dessa saker?
Hur många lärande är det som är mogna att vara så autonoma,
motiverade och kreativa som de behöver vara för att ha obegränsad?
frihet och ta ett mycket mer långtgående ansvar för sitt lärande
än vad vi har varit vana vid? Kan man tänka sig en medveten och
systematisk dialog mellan de lärande och någon/några som
arrangerar och leder läroprocesserna?
Hur detta ska utformas i ett teknikstött sammanhang är väl inte
helt klart. Det behövs mer praktisk erfarenhet, välgrundade teorier
och utvecklad metodologi för detta.
Tillgänglighet
Frågan om allsidig tillgänglighet och hänsyn till de alla typer av behov
när det gäller lärstilar, intelligenstyper, funktionsnedsättningar osv.
är alltid aktuell.
|
|
